|
|
Vårmöte Svensk Transplantationsförening 2001-05-31
Återigen var Blanca Miranda gästföreläsare och delade med sig av sina och Spaniens erfarenheter kring donation och transplantation. Spanien har haft mycket stor framgång med att ta tillvara antalet potentiella donatorer, och Blanca är en mycket kompetent och engagerad föreläsare. Den här gången låg fokus på Sverige, och
rubriken var "Donation and Transplantation in Sweden".
Antalet donatorer i Sverige minskar, och vi är inte heller speciellt bra på att "fånga upp" alla potentiella donatorer. Behovet av organ ökar hela tiden eftersom läkarvetenskapen går framåt och allt fler människor får en bra chans
till ett nytt liv med transplanterade organ.
Mycket kan förbättras i Sverige
Hur ska man då kunna förbättra situationen? I Sverige finns det mycket att göra. Väldigt viktigt är att man gör en noggrann lokal analys av alla sjukhus som har resurser att vårda potentiella donatorer. Varje enhet måste i efterhand analysera hur många tänkbara donatorer som avlidit och hur många av dessa som verkligen blev donatorer. Därefter måste man så noga som möjligt analysera varför en potentiellt tänkbar donator inte blev donator. Alla potentiella donatorer kan inte bli donatorer, men statistiken är mycket viktig eftersom man kan jämföra med andra enheter i Sverige. Då kan man se orsakerna till att en möjlig donator inte blev donator, och
se var resurser ska sättas in för att försöka förbättra statistiken.
Det är också mycket viktigt att organisera ett bra samarbete mellan de stora sjukhusen. I Spanien har alla sjukhus en läkare som är lokalt ansvarig donationskoordinator. Läkaren följer upp alla dödsfall som sker på intensivvårdsavdelning och upprättar detaljerad statistik. Denna är som sagt mycket viktig för det fortsatta arbetet med att "ta till vara" möjliga donatorer bland de avlidna. En stor del av Spaniens mycket framgångsrika donationsstatistik beror på att man
tidigt insåg hur viktig noggrann analys och uppföljning är.
Spaniens framgång beror inte på tur
I Spanien nekar den avlidnes familj donation i 21 % av fallen. Motsvarande siffra för Sverige ligger på 50-75 % (!)
Varför uppvisar då Spanien så mycket bättre resultat
än Sverige när det gäller att ta tillvara potentiella donatorer?
| » |
Förändring av attityder - Spanien har aktivt försökt förändra attityden till organdonation hos såväl allmänhet som sjukvårdspersonal. |
| » |
Annan typ av rådgivning för anhöriga. I Spanien sker all kontakt i donationsfrågor av utbildade Transplantationskoordinatorer som aktivt talar för donation, och eventuella negativa argument från familjen bemöts. Så sker inte i Sverige. |
| » |
Spanien har omsatt analysen av statistiken i konkreta handlingar. Alla detaljer har analyserats och därefter har man agerat på lokal-, regional- och riksnivå. |
Den Svenska "neutralitetspolitiken"
I diskussionen som följde efter föredraget fick Blanca frågan om hur hon trodde att en "neutral" kampanj, typ den som Socialstyrelsen hade i Sverige för ett antal år sedan, som inte tar ställning för eller emot donation, skulle utfalla i Spanien. En uppriktigt förvånad Blanka verkade först inte förstå frågan. Sedan skämtade hon på sitt inlevelsefulla spanska sätt att hon skulle bli tvungen att skjuta någon om de pengar till information som de så hårt kämpade för skulle "slösas" på en neutral kampanj. Hennes skämtsamma utfall övergick snabbt i fullt allvar och hon förklarade att hon verkligen tycker att organdonation är alltigenom bra och rätt, och en "neutral" kampanj i Spanien skulle
vara utesluten eftersom hennes åsikt delas av politiker, läkare och kyrkan.
De svenska sjukvårdsområdena berättade om sitt arbete
Efter Blanca Mirandas föredrag och debatten berättade företrädare för de svenska sjukvårdsområdena om deras fortsatta arbete och framsteg. Av utrymmesskäl redovisas inte de framträdandena här. Kort kan dock konstateras att så gott som samtliga svenska sjukvårdsenheter har börjat analysera och följa upp statistik och att flera intressanta projekt
för att ta tillvara donatorer och öka viljan att donera har påbörjats.
Per Järnefors
Uppdaterad 24 oktober 2001
|
|
|