|
|
Varför kan man behöva en transplantation?
Det finns många sjukdomar som kan bli så allvarliga och så livshotande
att en transplantation kan komma i fråga, men följande krav
måste vara uppfyllda:
| » |
Ingen
annan effektiv behandling finns. |
| » |
Ingen
bestående påverkan på övriga organ. |
| » |
Inget
alkohol eller drogmissbruk |
| » |
Gott
psykosocialt stöd. |
| » |
Den
sjukes överlevnad och livskvalitet förväntas bli förbättrad
efter transplantationen. |
De organ som man kan transplantera är hjärta, lungor, njurar,
lever, bukspottkörtel och tarm.
Hjärta
Behov av en hjättransplantation uppkommer vid olika former av
hjärtsjukdomar och hjärtfel som leder till hjärtsvikt då hjärtat
inte orkar pumpa så mycket blod som behövs. Det vanligaste orsaken
till hjärtsvikt är att en eller flera hjärtinfarkter tillsammans
förstört alltför mycket av hjärtmuskulaturen, dvs ischemisk
kardiomyopati. Exempel på andra sjukdomstillstånd är bl a dilaterad
kardiomyopati där den bakomliggande orsaken är svår att fastställa.
Ärftliga orsaker spelar en roll liksom skador på hjärtmuskeln
efter en hjärtmuskelinflammation. Andra orsaker till hjärttransplantation
kan vara medfödda hjärtfel, klaffsjukdom. Högt blodtryck kan
också ge hjärtsvikt. Gifter, så som alkohol, och ämnesomsättningssjukdommar
kan skada hjärtmuskeln. Där alkoholen är orsaken kan hjärtat
återhämta sig om man är helt nykter i åtminstone ett halvår.
Lungor
Vid svår lungsvikt är lungtransplantation den sista behandlingsmetoden.
Med lungsvikt menas då lungorna inte i tillräcklig grad klarar
av att ta upp syre och att avge koldioxid. Sjukdomar som kan
leda lungsvikt är t ex sjukdomar i luftvägarna som kronisk bronkit.
Sjukdomar i lungvävnaden är t ex lungfibros, dvs. ärromvandlingar
i lungan och emfysem där de små lungblåsorna tänjs ut och smälter
samman. Emfysem är den vanligaste kroniska sjukdomen i lungorna
och den är ofta en komplikation till kronisk luftrörskatarr
eller astma och har ett starkt samband med rökning och luftföroreningar.
Men den kan även vara ärftlig eller vara en följd av kraftig
och långvarig ansträngning av lungorna, t ex hos yrkesgrupper
som glasblåsare eller trumpetspelare. Kroniska lunginfektioner
som cystisk fibros är en ärftlig medfödd sjukdom, vilket innebär
att slemkörtlarna och svettkörtlarna inte fungerar som de ska.
Det är det sega slemmet som täpper till de små luftrören i lungorna,
vilket ger andningsbesvär. Eisenmenger syndrom är ett medfött
hjärtfel som så småningom ger förhöjt tryck i lungkretsloppet.
Sjukdomar i lungornas kärl t ex primär pulmonell hypertension,
är högt blodtryck i lungans blodkärl. Förutom de ovannämnda
finns många fler ovanliga sjukdomar som kan leda till lungsvikt.
Lever
Levertransplantation är idag en etablerad behandling vid avancerad
kronisk leversvikt. Den förväntade överlevnaden utan transplantation
är beräknad till mindre än ett år. De vanligaste orsakerna till
leversvikt är kronisk leversjukdom som kan utlösas av exempelvis
mediciner, virus, alkohol, olika ämnesomsättningsrubbningar
och gendefekter. Primär levercancer utgör också en indikation
för levertransplantation under förutsättning att tumören ej
har hunnit sprida sig utanför levern. Akut indikation för levertransplantation
föreligger också i samband med akut livshotande leverinflammation
(hepatiter) med eller utan känd orsak.
Njurar
Orsakerna till en njurtransplantation svår kronisk njursvikt.
Orsakerna till kronisk njursvikt är upprepade inflammationer
i njurarna som efterlämnar ärrvävnad, som i sin tur leder till
att njurarna fungerar allt sämre. Sjukdomar som orsakar inflammationerna
kan vara kronisk njurbäckeninflammation, glomerulonefrit, återkommande
njursten, cystor i njurarna och högt blodtryck. Men det höga
blodtrycket kan också vara en följd av den kroniska njursvikten.
Även överdrivet bruk av vissa smärtstillande medel (då den dagliga
dosen är ett dussin smärtstillande tabletter dagligen under
flera år) kan leda till njurskador som i värsta fall kan leda
till njursvikt. Insulinberoende diabetiker kan efter många år
få en kronisk skada på njurarna som kan leda till en njurtransplantation.
Bukspottkörtel
I bukspottkörteln bildas bl.a. insulin. Hos personer som har
diabetes saknar bukspottkörteln de celler som producerar insulinet
och därför är dessa personer beroende av insulinsprutor. Med
hjälp av en bukspttkörteltransplantation kan patienten få en
normal insulinproduktion utan att behöva ta insulinsprutor men
de måste istället ta immundämpande medicin mot avstötning. Vanligen
görs en bukspottkörteltransplantation samtidigt som patienten
njurtransplanteras, detta eftersom diabetiker efter många års
insulinberoende ofta får en kronisk skada på sina njurar. Man
kan även transplantera enbart cellöar till bukspottkörteln vilket
är ett för patienten betydligt enklare ingrepp. Problemet har
varit att erhålla tillräckligt många och bra cellöar, samt att
få cellerna att överleva och producera insulin efter transplantationen.
Även här måste man ta immundämpande medicin mot avstötning.
Tarm
Patienter med svåra sjukdomar och skador i tunntarmen kan inte
livnära sig genom vanligt intag av vätska och föda, utan är
beroende av näringstillförsel via dropp. I dessa fall är tunntarmtransplantation
aktuellt, som är en relativt ny behandlingsmetod. Transplantation
av tarm kan bestå av antingen enbart tunntarm, en kombinerad
lever-tunntarm eller transplantation av tarm tillsammans med
flera andra organ, s.k. multivisceral transplantation. Antalet
patienter som behöver tarmtransplanteras i Sverige förmodas
vara ungefär 5 patienter/år.
***
Det finns flera sjukdomstillstånd, förutom de ovanstående, som
kan leda till transplantation. Orsakerna till de olika sjukdomstillstånden
kan vara antingen medfödda, beroende av vår kost, motion, rökning
och alkoholvanor, luftföroreningar, infektioner m m. Vi tänker
ofta "det händer inte mig", men vanliga infektioner och influensor
kan vid komplikationer få så allvarliga konsekvenser att en
transplantation till sist blir nödvändig.
Uppdaterad 10 mars 2001 |
|
|
