|
|
Replik från Miljöpartiet
Ann-Catrin Bergman, ledamot i Miljöpartiets
partistyrelse med ansvar för sjukvårdsfrågor,
svarade på vårt nyhetsbrev där vi skrev att
miljöpartiets politik i donationsfrågor är katastrofal:
" Att miljöpartiets svar är katastrof, förstår
inte jag. Vi tillskriver
människan rätten till sitt eget liv. Att hon/han skall
få bestämma själv.
Vad är det katastrofala i detta.
Att satsa på en samhälle som ger förutsättningar
till ett bra liv, ingår i
vår politik. Vi har en bredd och ett ansvarstagande som
ingen annan, vågar
jag påstå.
Vi påtalar också vikten att genmföra en massiv
informationskampanj för att
folk skall kunna ta ställning till organdonation. Personligen
har jag
gjort det och har ett kort både i min journal och plånbok.
Men att kalla det katastrofalt att människor själva
skall bestämma över
sin kropp är att ta i.
Ann-Catrin Bergman"
yes2lifes kommentar:
Ordet katastrof är ett starkt ord. Miljöpartiet och
alla andra förtjänar en motivering till detta. Vi
hoppas också att motiveringen ska få partiet att
ändra ståndpunkt.
yes2life tycker också att människor själva ska
ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Även
efter döden. Möjligheten att säga nej till donation
ska alltid finnas. Vi håller även med om att en massiv
(och kontinuerlig) informationskampanj behövs. Så
långt är vi alltså överens.
Däremot accepterar inte Miljöpartiet det faktum att
människan i grunden vill gott, att man vill vara solidarisk.
Enligt en färsk SIFO-undersökning (länk)
är 87 % av svenskarna positiva till organdonation. I princip
är även alla större religioner positiva till
organdonation (länk).
Miljöpartiet vill alltså inte att de anhöriga
ska få bestämma om donation om man inte vet vad den
avlidne hade velat. Det innebär att partiet vill "straffa"
de som av olika anledningar inte har anmält sig till donationsregistret
genom att neka dem möjligheten att rädda en eller
kanske till och med flera medmänniskors liv. Trots att
de vet att nästan 9 av 10 svenskar vill donera
sina organ. Det innebär också att man anser att det
är Miljöpartiet och inte den avlidnes anhöriga
som ska bestämma vad som ska hända efter döden.
Miljöpartiet säger sig vilja "satsa på
ett samhälle som ger förutsättningar till ett
bra liv". För de cirka 700 personer som idag står
på väntelistan för nya organ är en organdonation
en förutsättning för ett bra liv. Eller en förutsättning
för liv över huvud taget. När man sätts
upp på väntelistan för hjärta, lungor eller
lever har man en "förväntad livslängd"
på cirka två år. I genomsnitt hinner inte
140 personer per år få en transplantation i tid
- de dör. Varje vecka dör alltså statistiskt
sett två eller tre människor på grund av organbristen.
Om Miljöpartiet får som de vill kommer antalet organdonationer
kraftigt att minska. Människor som hade velat ge den finaste
gåvan - livet - nekas att bli donatorer. Många fler
kommer att dö i förtid. Otvivelaktigt. Antalet dialyspatienter
kommer att öka kraftigt och därmed kostnaderna för
vården av dessa. (Samhället sparar i snitt flera
miljoner kronor på varje genomförd njurtransplantation.)
Att vara beroende av dialys är dessutom väldigt jobbigt
för individen. En njurtransplantation höjer livskvaliteten
avsevärt.
När jag skrev nyhetsbrevet var det bästa ord jag kunde
hitta för att sammanfatta Miljöpartiets politik i
donationsfrågor - katastrof.
Per Järnefors
ordförande
yes2life
Om du vill anmäla dig till donationsregistret kan du klicka
här.
Uppdaterad 17 september 2002
Publicerad 17 september 2002
|
|
|
