|
|
Historik
Fransmannen Alexis Carrei anses vara organtransplantationens
och kärlsuturens fader. Han utarbetade i början av 1900-talet
tekniska modeller för kärlsuturer, som bl a innebär att man
förenar avskurna kärls ändar med varandra, vilket är en
grundläggande teknik inom kirurgin idag. 1909 gjorde Carrei en
operation där ett barn med svår njurinsufficiens fick delar av
en kaninnjure. Barnet dog efter 2 veckor men det som ändå sågs
som en framgång var att njuren hade fungerat under en timme.
1933 gjordes ännu ett försök att transplantera en njure
från människa till människa, men det misslyckades eftersom
blodgrupperna inte stämde överens.
1954 gjordes den första lyckade transplantationen då en
patient fick en njure från sin enäggstvilling. Anledningen
till framgången var att det inte fanns några avstötningsproblem,
eftersom organ donerats mellan enäggstvillningar.
1962 utfördes den första lyckade njurtransplantationen
med främmande organ av samma art då patienten levde i ett
år (här menas inte organ mellan enäggstvillingar).
1964 utfördes Sveriges första organtransplantation (njure)
av Curt Franksson på Serafimerlassarettet i Stockholm.
1967 utfördes världens första hjärttransplantation av
Christian Barnard och patienten, som var 54 år gammal,
levde i 18 dagar. Detta väckte stor uppmärksamhet runt om
i världen och program för hjärttransplantationer startade
på flera kliniker.
Problemet med att få lyckade transplantationer var
avstötningsreaktioner mellan det nya organet och
immunsystemet. Utvecklingen och forskningen gick framåt
och i slutet av 1970-talet fann man nya och effektiva
mediciner som kunde förhindra avstötningar.
I Sverige utfördes för första gången
| 1964 |
njurtransplantation |
| 1974 |
bukspottkörtelstransplantation |
| 1984 |
levertransplantation |
| 1988 |
hjärttransplantation (1984 gjordes den första hjärttransplantationen i Sverige med ett hjärta från utlandet, men sedan 1988 då hjärndödsbegreppet trädde i kraft, har man kunnat hjärttransplantera med svenska donatorer). |
| 1990 |
lungtransplantation |
| 1996 |
den första juli infördes den nya transplantationslagen (SFS 1995:831). |
Nuläget
Forskarna är idag inriktade på att finna ännu bättre läkemedel
för att motverka avstötningar. Eftersom det är organbrist letar
forskarna även efter lämplig metod för xenotransplantation,
d v s organtransplantation från djur (t ex gris) till människa.
Uppdaterad 10 mars 2001
|
|
|
